Ge aromrik kittost den plats den förtjänar på menyn. Den speciella doften och det orangefärgade skalet är utmärkande för ostarna, som finns i en mängd varianter: från hårda till krämiga, milda till starka samt av ko-, får- och getmjölk.
Den karakteristiska ytan får osten under lagringstiden då den tvättas regelbundet med saltvatten, vin eller öl samt en bakteriekultur som bildar ett rödkitt. En av de vanligaste kulturerna som används är Brevibacterium linens. Processen ger ostarna en speciell smak och gör att de mognar snabbare.
Oavsett om du har en lunchrestaurang, finkrog, café eller ett burgarställe har du glädje av dessa danska kittostsklassiker. De görs i Danmark på mjölk från danska Arlagårdar.
Smak och karaktär
Gamle Ole är en extralagrad dansk kittost med karakteristisk intensiv doft. Smaken är stark och fyllig och med en lång eftersmak. Konsistensen är fast och skivbar med ärtstora hål jämnt fördelade över osten. Svarta Sara är en mellanlagrad dansk rundpipig kittost med smidig och skivbar konsistens. Osten är milt syrlig med mogen arom och stor fyllig smak.
Gott att servera till
Gamle Ole passar på smakrika smörgåsar och en dansk klassiker är att servera smörrebröd med Gamle Ole, råa lökringar och köttaladåb. Osten passar även utmärkt på ostbrickan, i läckra ostsnacks och i grill- och ugnsrätter. Svarta Sara förgyller ostbrickan och passar även i sallader. Osten är också mycket god i gratänger, ugnsrätter och den sätter en härlig smak på dina burgare.
Rekommendera exempelvis ett torrt vitt vin, en rund och mjuk Merlot eller en dansk öl och en snaps till.
Startade som dansk steppost
Gamle Ole är en extralagrad variant av Danmarks mest populära ost Danbo och Svarta Sara är en mellanlagrad variant av samma ost. Danbos historia börjar 1896 då mejeriarbetaren Rasmus Nielsen fick ett resestipendium till dåtidens gränsområde mellan Tyskland, Ryssland och Polen. Där blev han förtjust i en särskilt fet, rysk steppost och receptet tog han med hem och gjorde en dansk version av det. Fram till 50-talet hette den ”Steppeost” i Danmark. År 2017 fick osten skyddad ursprungsbeteckning inom EU.
Gamle Ole är en extralagrad variant av Danmarks mest populära ost Danbo och Svarta Sara är en mellanlagrad variant av samma ost.
Våra ostar
Smak och karaktär
Castello® Marquis är en fyllig aromatisk ost med smakinslag av svamp, smör och sälta. Eftersmaken är något syrlig med ton av beska. I doften finns ton av varm mjölk och rotfrukter. Ytan är vitmögelpudrad, orange och torr och snittytan är svagt gul med tydliga strängar av vitt mögel. Konsistensen är mjuk och krämig.
Castello grundades 1893 av ostmästaren Rasmus Tholstrup i Danmark.
Gott att servera till
Ostens smöriga och salta smaktoner passar fint med exempelvis rågkex, mogna päron och nötter. Den är god som topping på en matig sallad, strimlad i en wrap, på pizza och som ostinslaget i en läcker Croque.
Rekommendera exempelvis ett druvigt och blommigt vitt vin till. Osten är även god med en öl som dämpar sältan något och lyfter ostens andra smaker.
Danskt osthantverk
Castello grundades 1893 av ostmästaren Rasmus Tholstrup i Danmark. Första osten var en vitmögelost och genom åren har produktutvecklingen fortsatt. Nu görs även blåmögelostar och kittostar, som denna krämiga pärla. Mögelkulturen i osten gör att den mognar inifrån och ut, medan det röda täckande kittostskalet som tvättas regelbundet ger osten en krämig och härlig konsistens. Ostarna görs i Danmark med mjölk från danska Arlagårdar.
Våra ostar
Vill du servera en italiensk krämig kittost med anor är Taleggio ett självklart val. Ursprunget kan dateras tillbaka till åtminstone medeltiden.
Smak och karaktär
En mjuk, krämig ost av komjölk med tydlig beska, lång eftersmak och dofttoner av svamp, tryffel och gräs. Färsk Taleggio smakar ganska milt, men när den mognat blir smakregistret mer komplext. Innanmätet är vitt till ljusgult och det ätbara skalet kan på grund av salttvättningen få en något grusig känsla. Ibland kan man behöva tvätta av det lätt.
Gott att servera till
Taleggio passar fint med sötare senap, honung, marmelad eller färsk frukt. Den platsar lika väl på ostbrickan som i sallader, gratänger och på pizza. De fina smältegenskaperna gör den även perfekt i pastor och risotto.
Till Taleggio kan man gärna rekommendera ett sötare och fruktigare vin för att ta fram de smöriga tonerna. Osten passar också utmärkt med öl, exempelvis en kraftigare och sötare ale eller ett klosteröl.
Alpost med anor
Detta är en guldklimp med anor. En variant lik dagens tror man har tillverkats sedan 900-talet. Från början gick flera liknande ostar i regionen under samlingsnamnet Stracchino och var typiska höst- och vinterostar som gjordes när korna kom ner från alpbetena. Först på 1900-talet började osten kallas Taleggio, då en producent ville särskilja sin produkt. Namnet är hämtat från Taleggiodalen i Lombardiet där osten tillverkas.
En variant lik dagens tror man har tillverkats sedan 900-talet.
Skyddat hantverk
Taleggio lagras vanligtvis mellan 25 och 50 dagar. En gång i veckan tvättas osten med havsvatten för att förhindra att mögel växer till på ytan och för att få fram det orange-rosa skalet. Idag görs Taleggio av både pastöriserad och opastöriserad mjölk. De pastöriserade ostarna är något mildare och ljusare. Osten har skyddad ursprungsbeteckning inom EU, på italienska DOP (Denominazione d'Origine Protetta). Den får bara tillverkas i Lombardiet enligt traditionellt recept.
Våra ostar
Spaniens mest välkända ost är väl värd en plats på menyn. Denna hårda kittost har anor från bronsåldern.
Smak och karaktär
Osten görs av fet fårmjölk och är mild, smörig, något salt och pikant nötig i smaken. Interiören är benvit till ljusgul, beroende på ostens mognad. Texturen är tät med grynpipiga, oregelbundna små hål. Skalet ska inte ätas och det har ett klassiskt flätat mönster från korgarna som osten brukade pressas i. Ostarna lagras från två månader till två år. Den yngsta kallas Fresco, sedan följer Semi Curado, Curado, Viejo och äldst är Gran Reserva som har djupast smak och mörkast ton.
Gott att servera till
Traditionella tillbehör till Manchego är hasselnötter, valnötter, mandlar, soltorkade tomater, oliver och fikon. Osten passar så klart fint i små Pintxos eller riven på Huevos rancheros eller böngrytor. Den passar i gratänger, sallader och är också god att marinera.
Rekommendera gärna ett glas Cava, en mustig Tempranillo eller en ljus ale till Manchegon. Ett glas sherry eller en inte allt för rökig whiskey är också gott till.
Tradition sedan bronsåldern
Osten har fått sitt namn efter sin ursprungsregion La Mancha. Här har arkeologer hittat spår som antyder att ost från Manchega-fåren tillverkades redan på bronsåldern, för mer än 3 000 år sedan. Populariteten har hållit i sig över åren och i dag står Manchego för en tredjedel av Spaniens traditionella ostproduktion. De stora volymerna som exporteras görs oftast på pastöriserad fårmjölk, men det finns även opastöriserade varianter av Manchego.
Populariteten har hållit i sig över åren och i dag står Manchego för en tredjedel av Spaniens traditionella ostproduktion.
Får bara göras i La Mancha
Sedan 1984 har osten den italienska ursprungsmärkningen Denominación de Origen (DO). Det innebär att osten bara får göras i La Mancha-regionen av mjölk från Manchega-får. Osten ska också mogna i minst två månader i lokala grottor. Osten har numera även skyddad ursprungsbeteckning inom EU.
Våra ostar
Falbygdens® Manchego 37% 3000g
Falbygdens® Manchego DO Valdehierro opast 3000g
Vill du servera gästerna en fransk herdeost med en vacker linje av träaska är det en god idé att beställa hem Morbier.
Smak och karaktär
Morbier är en halvhård fransk kittost som görs på komjölk. Den har en ljusgul snittyta och ett karakteristiskt lager träaska i mitten. Smaken är relativt söt, mild, fruktig och med toner av hö och nötter. Konsistensen är ganska mjuk. Kanten på osten är naturligt borstad och har en gulbrun färg.
Gott att servera till
Osten är både god och vacker på ostbrickan och smakar fint med bär eller söt marmelad. Den är utmärkt att tärna i sallader eller använda i varmköket. Den passar också fint på en klassisk ost- och skinksmörgås och den går fint att smälta i en raclettegrill.
Rekommendera gärna blommiga viner med druvig smak till, exempelvis ett sött Muscatvin. Osten passar också fint med ett Pinot Noir eller Gewurztraminer
Skiljelinje av aska
Morbier började göras på 1800-talet kring byn med samma namn, vid foten av Jurabergen mellan Frankrike och Schweiz. Herdarna som vallade här lade aska från lägerelden i ystmjölken för att skilja morgon- och kvällsmjölken åt. Askan var också ett skydd mot bakterier och insekter. Denna karakteristiska linje finns än i dag kvar i osten, även om den inte separerar olika mjölkningar längre. Ostarna som görs i områdena Jura och Doubs har skyddad ursprungsbeteckning inom EU, på franska AOP, Appellation d'Origine Protégée. Arla säljer en Morbier AOP på opastöriserad mjölk som görs av osttillverkaren Arnaud i Morbiertrakten.
Herdarna som vallade här lade aska från lägerelden i ystmjölken för att skilja morgon- och kvällsmjölken åt. Askan var också ett skydd mot bakterier och insekter.
Våra ostar
Denna milda ostfavorit har sitt ursprung i ett franskt trappistkloster. Nu görs den i stora delar av världen och är omtyckt av både stora och små gäster.
Smak och karaktär
Osten är gjord av pastöriserad komjölk och är mild, gräddig och lätt syrlig. Den kantfria osten har en mjuk och smidig konsistens och färgen är karakteristiskt gulröd.
Gott att servera till
Port Salut passar lika bra på cafésmörgåsar som tärnad i en sallad. Den är också god i snittar, i ostsås och till grönsaksgratineringar.
Det var trappistmunkar som först började tillverka osten i mitten av 1800-talet.
Klosterost från 1800-talet
Det var trappistmunkar som först började tillverka osten i mitten av 1800-talet. Namnet fick den av sin ursprungsplats, klostret Notre-Dame du Port du Salut, vid staden Entrammes i nordvästra Frankrike. Ostreceptet spred sig sedan till andra trappistkloster i Europa och Nordamerika. På 1870-talet slöt de franska munkarna ett avtal med en ostförsäljare i Paris och en mer storskalig försäljning kom igång. I början av 1900-talet började Port Salut även tillverkas utanför klostren, bland annat i Skandinavien. Varianterna här är aningen mjukare och mildare än de franska. Arlas Port Salut görs i Vium i Danmark på mjölk från danska Arlagårdar.
Våra ostar
Kan gästerna inte bestämma sig om de vill ha Brie, Camembert eller en mer aromatisk kittost? Då är det bara att plocka fram din Saint Albray.
Smak och karaktär
När osten är i början av sin mognad är smaken mild och len, men den får mer karaktär när osten är riktigt mogen. Då blir aromen fylligare, smaken nötigare och den får en lätt bitter eftersmak. Som ung har osten en vitröd färg, ett smörgult innanmäte och konsistensen är medelfast. När den är riktigt mogen är färgen på skalet mörkare röd-orange.
Den karakteristiska blomformen gör osten både attraktiv och lätt att skära portionsbitar ur.
Gott att servera till
Färsk frukt, nötter och chutneys smakar fint till Saint Albray. Den passar i ljumma lite matigare sallader och på cafésmörgåsen.
Rekommendera gärna en Pinot Noir, Chianti eller fruktig Riesling till. Även en lite stramare Beaujolais eller en mörk ale är gott till ostens smör- och nöttoner.
Blomman av kittostar
Saint Albray uppfanns 1976 och produceras vid Pyrenéernas fot i det franska området Jurançon. Den flörtar med gäster som vill ha en mildare Camembert men med lite mer gräddighet. Den kombinerar det bästa av krämig vitmögelost med ytbehandlad kittost. Den karakteristiska blomformen gör osten både attraktiv och lätt att skära portionsbitar ur.
Våra ostar
Denna kittost gläder restauranggästerna både med sin karaktär och sitt lockande utseende. I toppen finns det dessutom plats för läckra gastronomiska möten.
Smak och karaktär
Langres är en mycket doftrik kittost som görs på pastöriserad komjölk. Den har en angenämt pikant smak med sälta, smörighet och lätt syrlighet. Innanmätet är vitt och mjukt, extra mjukt i mitten av osten. Ytan är gulorange och lite skrynklig som resultat av upprepade bad i saltvatten och ett naturligt färgpigment från Annatoträdet. Osten vänds inte under lagringstiden vilket gör att den får en insjunken topp som kallas ”fontän” eller ”källa”.
Gott att servera till
Denna karakteristiska ost är en tillgång på ostbrickan, den är god bakad och passar även utmärkt i enkelt sällskap av en grönsallad. Den blir läcker som dessert toppad med kolasås och flingsalt, men det mest klassiska serveringstipset är att hälla lite Champagne eller Marc de Bourgogne i fördjupningen. Låt osten dra till sig smaken en stund och servera den med ett glas av den dryck som använts. Även ett rött Bourgognevin passar fint till Langres.
Lokal stolthet
Staden Langres i Champagnedistriket var en viktig handelsplats på medeltiden och härifrån såldes ost vidare till bland annat Paris. Osten Langres har gjorts här åtminstone sedan 1700-talet och i slutet av 1800-talet var den mycket populär. Den fick ett nytt uppsving på 1950-talet och så småningom började traktens producenter arbeta för att ge osten den franska ursprungs- och kvalitetsmärkningen AOC, Appellation d'Origine Contrôlée. Det fick den 1991 och numera är den även ursprungsskyddad inom EU. I Arlas sortiment finns Germain Langres, som görs av den välrenommerade franska osttillverkaren Rians.
Våra ostar
Vill du servera en riktigt smakrik kittost som såväl munkar som kungar och kejsare älskat, så ska du sätta Époisse på menyn.
Smak och karaktär
Osten är aromatisk och pikant och doften har en lätt ton av ammoniak. Smaken är lite smörig, har en tydlig syra och här kan man härleda de goda smakerna i en bättre Brie. Osten har också en touch av Marc de Bourgogne och salvia som den tvättas i under produktionen. Konsistensen är mjuk och osten smälter i munnen.
Époisses uppskattades bland annat vid Ludvig XIV:s hov och den sägs ha varit en av Napoleon I:s favoritostar.
Gott att servera till
Époisses passar utmärkt på ostbrickan. Den är god bakad, på gratänger och passar så klart utmärkt att gratinera sniglar med, gärna med lite vitt vin och grädde.
Rekommendera exempelvis ett Gewurztraminer, rött Bourgognevin eller Sauternesvin till. Marc de Bourgogne, Calvados eller ett starkt belgiskt öl är också gott till Époisses.
Kungens och kejsarens favorit
Osten började troligen tillverkas redan under 1500-talet av munkar från Cisterciensorden i Bourgognetrakten. Lokala bönder tog sedan över receptet, förfinade det och byn Époisse fick ge osten sitt namn. Époisses uppskattades bland annat vid Ludvig XIV:s hov och den sägs ha varit en av Napoleon I:s favoritostar. Efter att ha fört en slumrande tillvaro under första halvan av 1900-talet kom tillverkningen igång igen på 50-talet. År 1991 fick osten den franska kvalitets- och ursprungsmärkningen AOC, Appellation d'Origine Contrôlée. Nu omfattas den även av EU:s ursprungsmärkning (AOP). Ostarna måste tillverkas enligt vissa regler och i något av de tre områdena Côte-d'Or, Haute-Marne och Yonne.