Maja Nordström, hälsospecialist hos Arla Sverige, svarar på de vanligaste frågorna kring laktos och laktosintolerans.

Vad är laktos?

Laktos är det latinska namnet för mjölksocker och det är en speciell typ av sockerart, en kolhydrat, som bara finns i just mjölk. I komjölk, liksom i mjölk från till exempel får och get, finns det ungefär 5 g laktos per 100 g mjölk. Laktos finns naturligt i mjölk från alla däggdjur, även i modersmjölk. Det är därför ytterst ovanligt att någon föds med laktosintolerans, eller att små barn har det.

Vad är egentligen laktosintolerans?

Är man laktosintolerant har man en minskad förmåga att ta upp laktos (mjölksocker) ur maten. Detta beror på en brist på enzymet laktas i tunntarmen. Laktas har som uppgift att bryta ner laktosen och göra den tillgänglig för kroppen. När laktos inte bryts ner i tunntarmen fortsätter den istället ner i tjocktarmen och bryts där ner av bakterier vilket kan orsaka obehag av olika slag. Vanligast är gaser, magknip och diarréer.

Det finns olika typer av laktosintolerans. Vid så kallad primär laktosintolerans, som är vanligast, kan man som barn ta upp laktos, men successivt uppstår i tarmen en brist på laktasenzym och man utvecklas laktosintolerans. Sekundär, eller tillfällig, laktosintolerans kan uppstå som ett resultat av andra skador i tarmen. Det finns också en mycket ovanlig, ärftlig form av laktosintolerans, som upptäcks hos barn direkt efter födseln.

Hur snabbt kommer symtomen efter matintag?

Det kan variera från person till person och även bero på hur mycket laktos du fått i dig. Besvären kan komma direkt eller upp till några timmar efter att man ätit eller druckit något som innehåller laktos. Om du till exempel bara dricker mjölk och inte äter något samtidigt kan det gå fortare än om du får i dig laktos i en maträtt.

Hur vet man om en krånglande mage är laktoskänslig?

De besvär som man får vid laktosintolerans är vanliga och kan ha många olika orsaker. Det kan vara svårt att veta. Det är många faktorer som kan påverka våra tarmar. Maten är en viktig del, men vår livsstil påverkar också. Stress utmanar till exempel tarmarna mycket. Misstänker man laktosintolerans kan man prova att utesluta, eller dra ner på laktosintagen, under några veckor. Men har man återkommande problem med magen bör man få det utrett av en läkare för att utesluta mer allvarliga åkommor än laktosintolerans.

Hur många är laktosintoleranta?

I Sverige är 4-10 procent av den vuxna befolkningen laktosintolerant. Bland svenskar är det vanligare att ha en genvariant som gör att man även som vuxen kan bryta ner laktos. Det är mycket ovanligt att små barn är laktosintoleranta. Oftast är det tidigast i skolåldern man utvecklar primär intolerans. I andra delar av världen är det vanligare att vuxna är känsliga mot laktos.

Är det farligt att äta laktos om man är intolerant?

Nej. Symtomen är ofarliga och ger inga skador på tarmen. Men eftersom de ger obehag är det naturligt att man minskar sitt intag av laktos, det är ett minskat intag av laktos behandlingen går ut på. Mängden laktos man tål varierar, de flesta som är laktosintoleranta tål lite laktos, framför allt om det intas i samband med mat. Somliga klarar att äta produkter med mindre mängd laktos, till exempel syrade produkter som fil och yoghurt. Andra mår bäst av att äta helt laktosfritt.

Är jag allergisk mot mjölk om jag är laktosintolerant?

Nej. Det är stor skillnad på laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Mjölkproteinallergi visar sig oftast under barnets första levnadsår. Det innebär att kroppen reagerar mot proteiner i mjölken med symtom som eksem, diarréer och magknip. Mjölkproteinallergi brukar ha försvunnit i 4-årsålders, men en del har kvar allergin även som vuxna. Mindre än en procent av vår befolkning är mjölkproteinallergiker. Symtomen kan få allvarliga konsekvenser för kroppen, så en mjölkproteinallergiker måste undvika mjölkprodukter helt. Den som är laktosintolerant behöver däremot inte utesluta mejeriprodukter. Nästan alla sorter finns ju som laktosfria alternativ.

Innehåller alla mejeriprodukter laktos?

Nej, till exempel är hårdost naturligt laktosfri. Andra mejeriprodukter innehåller laktos, men i varierad mängd. Vanlig mjölk innehåller mest laktos, medan syrade produkter som fil och yoghurt och grädde innehåller mindre. Smör och matfettsblandningar innehåller väldigt lite laktos liksom grön- och vitmögelost. Men vill du helt undvika laktos så är hårdost och alla laktosfria produkter bra alternativ.

Är de laktosfria produkterna mindre näringsrika?

Inte alls. De innehåller samma naturliga vitaminer och mineraler som vanliga mejeriprodukter. Det är bara laktoshalten som är lägre. Så för dig med känslig mage är det laktosfria sortimentet ett bra och näringsrikt alternativ.

Är det en trend att äta laktosfritt?

Vi ser att svenskar köper mer laktosfria produkter, och att försäljningen inte står i proportion till antalet laktosintoleranta i Sverige. Trenden är nog snarare att man upplever problem i tarmarna och att man letar efter boven. Ofta är det nog andra saker som påverkar och kanske är det bästa att se över sin livsstil innan man utesluter något ur sin kost.

Vill du läsa mer om laktosintolerans?

Här är några bra länkar: