Scheeleskolan – energipåfyllning får eleverna att orka fram till lunch
Scheeleskolan i Köping är en högstadieskola med cirka 350 elever i årskurserna 7-9. Skolan ligger i den västra delen av Köping och har idrottsprofil. På skolan finns även en förberedelseklass, grundsärskolan och träningsskolan.
Bakgrund till frukostprojekt
Initiativet till att servera frukost kommer från Patric Gill, verksamhetschef för måltidsenheten i Köping. I Scheeleskolan började man servera frukost i september i år och det är en test som pågår fram till jul. Även på skolan i Kolsva i Köpings kommun pågår frukostservering som ett testprojekt under höstterminen.
– Mitt uppdrag är att se till att eleverna klarar av skoldagen med hjälp av våra måltider. Klassigt sett har vi alltid sett måltid som en lunch, men är bara lunch det bästa? Eleverna börjar tidigt och har långa, tuffa dagar. Vi behöver börja tänka om och titta på elevernas energibehov under hela dagen. Därför testar vi nu frukostservering på två skolor under höstterminen för att se vilka effekter detta ger, säger Patric.
Budget och upplägg
Patric är budgetansvarig för skolornas måltider och frukostprojektet ingår den befintliga budgeten. Patric gav frukostuppdraget till köken på skolorna, som själva fick ta fram och planera det koncept som passade för sina respektive kök. Därför ser uppläggen olika ut för de två skolorna.
Upplägg av frukosten på Scheeleskolan
Syftet med frukostserveringen är att ge eleverna energipåfyllning så att de orkar med skolarbetet fram till lunch. Frukosten ger även möjlighet för de elever som inte kan eller klarar av att äta frukost innan de går till skolan att få i sig energi.
Köket har hittills drivit skolans kafeteria men har valt att stänga den i samband med starten av frukost. Dels kan dessa arbetstimmar läggas på arbetet med frukosten, dels kan köket nu ge alla elever samma förutsättningar att få i sig en energipåfyllning utan kostnad.
Frukosten serveras i matsalen vid två tillfällen: kl.07.45-08.30 och kl.09.00-10.00. Matsalen stänger innan lektionerna börjar så att eleverna kan komma i tid till sina lektioner. I snitt äter cirka 100 elever frukost varje dag och vissa dagar ända upp till 200 elever.
Utbudet är inte traditionell frukostmat, utan består av energi- och vitaminkickar i form av till exempel smoothies, energibars, havregrynsgröt eller fröknäcke med spred. Rester från luncherna kan tas tillvara och många nyttigheter är lätta att ”gömma” i en smoothie.
Vikten av planering
– Vi började med att kolla vilka förutsättningar vi hade och tillsammans med rektorn diskuterade vi vilka frukosttider som skulle kunna fungera praktiskt. Vi gick igenom vårt utbud för att se hur vi kunde ta tillvara det som vi redan har i köket, eftersom frukosten går på vår befintliga budget. Vi behöver vara kreativa och hitta de bra alternativen, berättar Jonna.
Arbetslaget i köket har samma arbetstidertider som tidigare, men arbetstimmarna har omstrukturerats. Bland annat är det nu en person som är i matsalen hela dagen. Tidigare var det arbetet fördelat mellan kök och matsal. Frukosten förbereds dagen innan och ställs ut på morgonen innan eleverna kommer. Alla elever tar själva vad de vill ha.
– Det var väldigt uppskattat. Föräldrar med barn som inte brukar gå till frukosten, sa att de nu skulle uppmuntra sina barn att komma hit, fortsätter Jonna.
Utmaningar
En utmaning initialt var att eleverna förväntade sig en traditionell frukost, som till exempel smörgås med pålägg. Köket har därför varit extra tydliga med att förklara att det inte är en fullvärdig frukost utan en energipåfyllning.
När 200 elever kommer så gott som samtidigt kan det bli lite stökigt och det är heller inget krav på att pedagoger ska närvara, till skillnad mot under lunchen. Men det har visat sig att pedagogerna ändå kommer när de har tid, eftersom de tycker att initiativet är väldigt bra.
Vad tycker eleverna och övriga på skolan?
– Vi får väldigt mycket positiv feedback från rektor och pedagoger. Pedagogerna upplever att det är lugnare i klassrummen fram till lunch, det har hänt något, menar de. Vi märker också skillnad i matsalen, det är mycket lugnare under lunchen. Det är en härlig stämning nu, tidigare var det mer högljutt. Vi har även gjort det mysigare i matsalen, och det bidrar säkert också.
– Frukosten gör det på något sätt lättare att bygga relationer med eleverna. Det är en skön start på dagen, vi säger God morgon och hälsar välkomna. Det blir mer ”hängtid” tillsammans. Det blir lättare för oss att lära känna eleverna och för dem att lära känna varandra bättre.
Frukost i skolan – tre råd från Jonna
- Att köket och skolan samarbetar och har en bra dialog är det absolut viktigaste. Att alla på skolan känner sig delaktiga. Här har rektorn en nyckelroll.
- Gör det enkelt. Det behöver inte vara en komplett frukost. Det handlar om att täcka energibehovet fram till lunch, så det räcker med det lilla. Det finns enkla och hälsosamma alternativ.
- Vänta inte på att någon annan ska fatta beslut om frukost, utan våga testa själva och gör det inte så komplicerat.