Börja med frukost i skolan
Många unga startar dagen på tom mage och med lite ork. Om eleverna får frukost i skolan orkar de med långa skoldagar och får lättare att lära sig. Det behöver varken vara särskilt dyrt eller krångligt att ladda eleverna med energi. Vi kallar det Frukosteffekten.
Siffror från vår undersökning (Frukostbarometern) visar liksom internationell forskning ett tydligt samband mellan goda frukostrutiner och förbättrade skolresultat. Frukost i skolan ger alla elever mer jämlika möjligheter att lyckas. Eleverna själva vittnar också om ökad koncentrationsförmåga och bättre humör när de har ätit frukost. Och det blir också en lugnare stämning i skolan samtidigt som det stärkta relationer då det ger tillfälle för vuxna och unga att mötas.
Frukost ska utgöra en fjärdedel av dagsbehovet
Livsmedelsverket rekommenderar att frukosten ska stå för 25 procent av det dagliga näringsintaget. Dietisten och kostexperten Kajsa Asp Jonson håller med.
– Frukosten är ett utmärkt tillfälle att få i sig fullkorn, fibrer, kalcium, D-vitamin, protein och många andra viktiga ämnen. Då gäller det att äta bra livsmedel som yoghurt, mejeriprodukter, fullkornsbröd och havregrynsgröt, säger hon.
Så få elever äter frukost
En av tre elever i grundskolan börjar ofta skoldagen på tom mage och i gymnasiet är det en av två som inte äter frukost. Brist på aptit på morgonen är en av de vanligaste anledningarna, speciellt bland tonåringar. Detta är ett starkt argument för att skolorna ska erbjuda frukost.
Genom att få den chansen i skolan lite senare på dagen ökar sannolikheten för att eleverna äter frukost. Och de får då bättre förutsättningar att klara skoldagen, både fysiskt och psykiskt. De grundlägger då också bättre frukostvanor för framtiden.
Få skolor serverar frukost
I vår undersökning (Frukostbarometern) svarade sex av tio skolor att de inte har någon frukostservering. Samtidigt ser rektorer, föräldrar och elever fördelar med att servera frukost i skolan. Fyra av tio rektorer tycker att frukostserveringen gör skillnad för barn som saknar goda frukostrutiner.
Många rektorer som deltagit i undersökningen har uppfattningen att det skulle vara positivt att servera frukost i skolan. Men att det är en ekonomisk fråga eller att den inte är prioriterad. Många skolor som infört frukost säger dock att det inte blir dyrare. Dessutom är de positiva effekterna av frukostservering mycket stora.
”Vi är inte en speciellt rik skola utan väljer att spendera våra pengar på frukost och rörelsetimmar i stället för exempelvis nya skrivbord."
Anna Engström, rektor på Guteskolan i Visby
Kom igång med frukost i skolan – en steg för steg-guide
Piggare elever och lugnare skolmiljö är bara några av vinsterna med att servera frukost i skola. Här hittar du en steg för steg-guide på hur du ger skolans elever en superstart på dagen.
Frukostbarometern – sanningen om skolelevernas frukostvanor och massor av inspiration
Avgiftsfri skolfrukost kan ge fler elever en bra start på skoldagen. Arla har presenterat Frukostbarometern tre år i rad för att inspirera elever, föräldrar och skolor till goda frukostvanor. Och till hösten 2025 kommer en ny rapport ut.
I senaste rapporten återfinns både fakta om hur frukostvanorna bland landets skolelever ser ut och inspirerande exempel på skolor som under året börjat servera frukost. Förhoppningen är att rapporten kan väcka tankar och diskussion både i familjer, på skolor och i politiken.
Material för att marknadsföra frukosten
Locka med skolans frukost! Här hittar du affischer och bordsryttare som ni kan skriva ut och använda för att sprida budskapet om frukostserveringen.
Så mäter Rädda Barnens frukostklubbar mål om trygghet
Rädda Barnens Frukostklubben är en satsning som erbjuder frukost och fritidsaktiviteter innan skolan i socioekonomiskt sårbara områden. Syftet är att ge barnen en välkomnande, trygg och lugn inledning på dagen. Klubbarna lägger grunden till att barnen blir mer positiva till varandra och bidrar till välmående, hälsa och utbildning.
Feedback från barnen är centralt för att klubbarna hela tiden ska kunna bli bättre och anpassa sig efter barnens behov.
Verksamheten utvärderas därför regelbundet i enkäter med frågor som exempelvis: Har du kunnat prata med vuxna om någon i gruppen inte mått bra? Har du känt dig som en del av gruppen? Har du lekt och känt dig välkommen? Har du träffat nya kompisar på aktiviteten? Med hjälp av barnens åsikter utvecklas Frukostklubben ständigt.
Pep Skola – stöd för mer aktiva och hälsosamma skoldagar
Vill din skola jobba mer med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor som en naturlig del av skoldagen? Då finns det kostnadsfria digitala verktyget Pep Skola. Det riktar sig till grundskolor, gymnasieskolor och anpassade skolor och ger hjälp med bland annat:
- Utvärdera hur det ser ut med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor på skolan.
- Skapa handlingsplaner för att nå skolans mål.
- Inspiration och konkreta aktiviteter för rörelse och hälsosam kost.
- Möjlighet att bli en certifierad Pep Skola med många belöningar längs med vägen.
