Frukosten påverkar lärandet
Många barn och unga börjar skoldagen på tom mage. Att hoppa över frukosten kan ge värre konsekvenser än en kurrande mage. Studier visar nämligen att barn som inte äter frukost har svårare att koncentrera sig i skolan.
Detta trots att våra siffror, och internationell forskning, visar på ett tydligt samband mellan goda frukostrutiner och förbättrade skolresultat. En majoritet av eleverna själva tror att deras koncentrationsförmåga och allmänna humör skulle förbättras av en ordentligt frukost. 40% av eleverna säger att deras frukostvanor skulle vara bättre om frukosten serverades i skolan. Eleverna vittnar också om ökad koncentrationsförmåga (59%) och bättre humör (67%) när de äter frukost.
Livsmedelsverket rekommenderar att frukosten ska stå för 25% av det dagliga näringsintaget. Dietisten och kostexperten Kajsa Asp Jonson menar att frukosten är ett viktigt bidrag till det dagliga energibehovet: “Frukosten är ett utmärkt tillfälle att få i sig fullkorn, fibrer, kalcium, D-vitamin, protein och många andra viktiga ämnen. Då gäller det att äta bra livsmedel som yoghurt, mejeriprodukter, fullkornsbröd och havregrynsgröt.”
Ökat välmående bland eleverna
Frukost i skolan har en positiv inverkan på elevernas psykiska och fysiska hälsa. Det ökar också sannolikheten till att eleverna utvecklar goda frukostvanor.
I vår undersökning (Frukostbarometern) svarade sex av tio skolor att de inte har någon frukostservering. Samtidigt ser rektorer, föräldrar och elever fördelar med att servera frukost i skolan. Fyra av tio rektorer menar frukostserveringen gör skillnad för barn som saknar goda frukostrutiner.
Många rektorer som deltagit i undersökningen menar att det skulle vara positivt att servera frukost i skolan men att det är en ekonomisk fråga eller att den är inte prioriterad.
Många skolor som infört frukost säger dock det inte blir dyrare. Dessutom är de positiva effekterna av frukostservering mycket stor!
”Jag tycker att skolorna behöver tänka mer på helheten och hitta ett koncept som främjar elevernas hälsa. Vi är inte en speciellt rik skola utan väljer att spendera våra pengar på frukost och rörelsetimmar i stället för exempelvis nya skrivbord. Det handlar om att prioritera det eleverna behöver mest för att må bra i skolan"
Anna Engström, rektor på Guteskolan
Rätt servingstid gör skillnad
Fastän flera skolor serverar frukost till sina elever är det mindre än hälften som äter den. Det kan bero på att tidpunkten inte stämmer med elevernas morgonaptit.
I Frukostbarometern ser vi att majoriteten av skolorna serverar frukosten i matsalen innan första lektionen dvs tidigt på morgonen och utanför schemalagd tid. Flera av de som medverkat i studien Frukostbarometern har svarat att om frukosten serverades under eller efter första lektionen skulle fler elever äta frukost. En lösning är att köks- eller fritidspersonal gör i ordning frukostlådor som lärarna kan ta med sig till första lektionen.
– Frukosten riskerar att prioriteras bort om den schemaläggs innan lektionsstart. Serveras den i klassrummet är eleverna på plats och har vaknat till. Dessutom hamnar alla i samma matcykel vilket gör att de får tillräckligt med energi fram till lunchrasten, säger Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap på Högskolan i Kristianstad.
Kort sammanfattat: Frukost i skolan ökar koncentrationsförmågan, skapar bättre stämning i klassen och ger alla elever samma möjligheter att lyckas.
Gör som Botkyrka – testa skolfrukost, för att sedan rulla ut till många
2018 genomförde Arla tillsammans med Botkyrka kommun en pilotstudie. Två högstadieskolor fick testa på kostnadsfri frukost under tre månader. Resultatet av satsningen visade sig ha positiva effekter då 61% av eleverna och 50% av lärarna upplevde att koncentrationsförmågan förbättrades.
