Så fungerar tävlingen

Att tävla i Arla Guldko är både roligt och utvecklande. För arbetslagen blir det en sammansvetsande upplevelse som motiverar.

Att tävla i Arla Guldko är både roligt och utvecklande. För arbetslagen blir det en sammansvetsande upplevelse som motiverar till nya stordåd i köket. Finalisterna och även semifinalisterna brukar uppmärksammas i media och lyftas fram som inspirationskällor i den egna kommunen.

Att gå vidare i Arla Guldko stärker dessutom deltagarnas varumärken, eftersom matglädje prioriteras högt av barn, föräldrar, äldre och deras anhöriga. Det finns alltså många vinnare: deltagarna, gästerna och alla som får möjlighet att inspireras genom Arla Guldko.

Så går tävlingen Arla Guldko till

  1. ANMÄLAN/NOMINERING. Under hela anmälningsperioden kan man skicka in tävlingsbidrag i de fyra kategorierna Bästa Matglädjeförskola, Bästa Matglädjeskola, Årets Guldstjärna samt Årets Frukostlyft. Det går att skicka in både text, bild och film om de tävlande verksamheterna. 
  2. JURYARBBETE. När anmälningsperioden avslutats påbörjas det stora juryarbetet. Alla bidrag gås igenom och utifrån ett antal bedömningspunkter utses semifinalister i varje kategori. Semifinalisternas bidrag gås sedan igenom av respektive kategoris jury och tre finalister väljs ut i varje kategori. Dessa får oanmälda besök av juryn och efter det utses vinnarna.
  3. GULDKO-GALAN. Vinnarna förblir hemliga fram till den stora Guldko-galan som hålls i Stockholm. Det är en inspirerande och kunskapsfylld dag med föreläsningar och möjlighet att nätverka med andra. Vinnarna får - utöver äran - statyetten Arla Guldko, ett exklusivt diplom och ett utbildningsstipendium på 30 000 kronor.

De 4 kategorierna i Arla Guldko

1. Årets Guldstjärna

Årets Guldstjärna är den eller de som genom nytänkande, mod, handlingskraft eller opinionsbildning inspirerar, eller skapar bättre förutsättningar för våra offentliga kök. Genom sitt engagemang bidrar Årets Guldstjärna till att göra världen lite bättre och Sverige mycket godare.

2. Årets Frukostlyft

Årets Frukostlyft delas ut till en skola som genom att ha förbättrat, eller infört, frukostservering har ökat elevernas trivsel och gett dem bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Vad juryn bedömer

  • ALLMÄN MATGLÄDJE OCH MATMILJÖ. Hur pass brett tänker köket kring maten och utbudet? Serveras flera olika rätter och vid olika måltidstillfällen? Arbetar man för att stimulera mat- och smakminnen?
  • MED TANKE PÅ MILJÖN. Hur gör ni för att jobba hållbart, minska svinnet och på andra sätt ta hänsyn till miljön?
  • MÖTET MED GÄSTEN. Hur bemöter man gästerna och hur gör man för att tillgodose deras önskemål och behov? Är man en god matglädjeambassadör? Jobbar man med olika medier, exempelvis sociala medier, för att möta sina gäster?
  • ALTERNATIV. Vilka valmöjligheter finns det för mat och dryck?
  • SERVERING. Hur presenteras maten? Hur arbetar man med uppläggning, dukning och förpackningar? Hur beställs maten och var äts den? Främjar lokalen och miljön matglädje?
  • LÅNGSIKTIGHET OCH ENGAGEMANG. Tar man matglädjen på allvar? Är det ett pågående arbete som även engagerar ledningen? Hur arbetar man med kompetensutveckling, teamwork och för att involvera hela arbetslaget?

3. Bästa Matglädjeförskola

Tävlingskategorin är öppen för alla typer av förskolor som jobbar för att ge barnen en matglad och hållbar start i livet. Förskolor som tar vara på barnens nyfikenhet och låter kocken bli en av pedagogerna. Som både mättar magar och gör barnen hungriga på nya upplevelser.

Vad juryn bedömer

  • ALLMÄN MATGLÄDJE OCH MATMILJÖ. Hur pass brett tänker köket och hur ser utbudet av rätter ut? Hur ser det ut där barnen äter och hur främjas matglädjen där?
  • HÅLLBARHETSTÄNK. Hur gör ni för att jobba resursklokt, minska svinnet och för att få med era gäster i er resa mot ett mer hållbart kök?
  • ALTERNATIV OCH REKOMMENDATIONER. Kan barnen välja på olika drycker och följs Livsmedelsverkets rekommendationer?
  • POSITIV PÅVERKAN.Hur gör man för att vara en god matglädjeambassadör? Har köket en levande dialog med barnen, pedagogerna och hemmen? Använder man olika medier för att möta barnen och nå ut med sin matpedagogik?
  • OMSORG. Hur bemöts barnen och deras synpunkter? Är det en positiv anda kring måltiderna? Finns det matråd där även föräldrar och personal är delaktiga?
  • LÅNGSIKTIGHET OCH ENGAGEMANG. Tar förskolan matglädjen på allvar? Är det ett pågående arbete som även engagerar ledningen? Hur arbetar man med kompetensutveckling, teamwork och för att involvera hela arbetslaget?

4. Bästa Matglädjeskola

Tävlingskategorin är öppen för alla grundskolor och gymnasier som satsar på matglädje. Vi söker skolrestauranger där goda måltider skapas med fokus på kvalitet, hållbarhet och trivsel. Där måltiderna ger nya smakupplevelser och kraft till lärande och där köket är en naturlig del av skolans verksamhet.

Vad juryn bedömer

  • ALLMÄN MATGLÄDJE OCH MATMILJÖ. Hur pass brett tänker köket kring maten och utbudet? Serveras flera olika rätter och vid olika måltidstillfällen? Arbetar man för att stimulera mat- och smakminnen?
  • HÅLLBARHETSTÄNK. Hur gör ni för att jobba resursklokt, minska svinnet och för att få med era gäster i er resa mot ett mer hållbart kök?
  • POSITIV PÅVERKAN. Hur gör man för att vara en god matglädjeambassadör? Har köket en levande dialog med eleverna, pedagogerna och hemmen? Jobbar man med olika medier, exempelvis sociala medier, för att möta eleverna?
  • OMSORG. Hur bemöts eleverna och hur tar man vara på deras synpunkter? Hur jobbar man med matråd och för att göra elever och personal delaktiga?
  • RESTAURANGMILJÖ. Hur ser det ut där eleverna äter och hur fungerar logistik och flöde över dagen? Främjar skolrestaurangen matglädje? Kan eleverna få frukost?
  • LÅNGSIKTIGHET OCH ENGAGEMANG. Tar skolan matglädjen på allvar? Är det ett pågående arbete som även engagerar ledningen? Hur arbetar man med kompetensutveckling, teamwork och för att involvera hela arbetslaget?