arla-guldko-2018-matgladje-forskola-1200x675.png

Skogsbackens förskola framgång kan kokas ner till att de väcker barnens nyfikenhet för mat. Genom olika moment som fotoutställningar med barnens tallrikar och mackor, sensorik och produkters smakresa involverar de barnen och lyfter maten från något man äter till en helhesupplevelse.

Intervju med Mona Utsten, kock på Skogsbackens förskola, Bästa Matglädjeförskola 2018

Hur jobbar ni med hållbarhet kring maten?

– Hela vår verksamhet genomsyras av hållbarhet och 2017 vann vi Stenungsunds kommuns miljöpris. Vi har valt tre olika KRAV-märkningar för vår livsmedelshantering. Vi arbetar kontinuerligt med matsvinn, pratar mycket med barnen och kallar oss ”planetskötare” som inte slänger mat och därför alltid tar många små portioner så att vi orkar äta upp.

Jobbar ni mycket med växtbaserad matlagning? Och hur får ni barnen att tycka grönt är gott?

– Varje dag har vi ett vegetariskt lunchalternativ. Två dagar i veckan har vi en helt vegetarisk lunch, för att lära barnen att det är självklart att äta grönt protein. I vår matlagning ingår mycket rotfrukter som vi blandar med köttet. Grönsaker serveras alltid som en förrätt. Det smakar gott när vi tänker bort köttet och smaksätter det växtbaserade på samma vis. Linsstroganoff är en höjdare och gröna biffar går att variera i det oändliga.

Vad gör ni aktivt för att öka intresset hos barnen för grönt?

 – De får minst sex olika sorters säsongsgrönsaker att välja på. Det blir mycket kål och rotfrukter, även bönor av olika sorter. Pedagogerna har ett stort ansvar att sälja in varje grönsak på bordet. Målet är att barnen ska bli så nyfikna att de vill prova. Det är viktigt att visa barnen hur de själva kan skapa en vacker tallrik och få dem att våga ta en ny grönsak för just färgens skull till sin "tallrikstavla".

Berätta mer!

– Vi har en utställning med foton av fina tallrikar och mackor i restaurangen. Den handlar om att lära känna ”grönsakskompisarna”, t ex hur låter en kikärta då jag blundar och tuggar på den? Är det någon smak jag känner igen? Vi har även vår ”smakresa”, där vi lär ut att en grönsak kan smaka olika beroende på hur den tillagas. Vi river, rostar, har hela råa bitar, gör puréer, smakar och betygsätter. Vi kollar vad grönsaken smakar om man gör bröd, soppa, pizza och glass. Det öppnar barnens sinnen och de kan förklara att de gillar rostad rödbeta, men inte en rå. Egna odlingar har vi också och det väcker större lust att smaka det man själv har odlat och plockat in. Barnen är med i köket och att få servera kompisarna är viktigt.

Hur lång är lunchen?

– Det viktigaste är att ge måltiden tid och se vilka pedagogiska värden den har. Våra barn sitter nästan alltid en hel timme och äter både frukost och lunch. Det blir många härliga samtal kring mat och annat.

Vad kan barnen kan lära sig genom att vara i köket?

– Vi räknar och mäter hela tiden när vi lagar mat. Barnen som ansvarar för dukning håller ordning på rätt antal tallrikar, knivar och gafflar. Vi lär oss förhållandet mellan måttenheter och till och med våra fyraåringar kan sätta en deg själva.

– Matlagning är också ett perfekt sätt att lära sig problemlösning. Barnen har blivit väldigt duktiga på att samarbeta och visa hänsyn. Här kan vi smyga in kunskap på ett lekfullt sätt. Men det kräver att man har god stämning i köket och inte ger barnen färdiga lösningar utan låter dem klura själva.

Lär de sig matglädje också?

– Självklart! Vi jobbar mycket med att skapa god stämning runt matbordet, vilket är en bra grund för matglädje. Två barn får vara värdar vid frukost och lunch. De hälsar välkomna och redan där har vi satt en respektfull stämning. De äldsta barnen är minimästerkockar. De får egna kockrockar med sina namn och störst utmaningar när vi lagar mat. När de slutar bjuder de föräldrar och syskon på trerätters middag.

– Varje dag har vi en stor härlig salladsbuffé som barnen äter före maten. De komponerar tallrikar som är vackra för ögat och innehåller alla tänkbara färger. Vi pratar överlag väldigt mycket om maten och om råvarorna så att det blir spännande. Vår ambition är att erbjuda barnen något de inte kan säga nej till.

Går matglädje och miljöansvar att kombinera?

Absolut! Våra förskolebarn kallar sig själva för ”planetskötare”. De vet att vårt sätt att hantera mat hänger ihop med miljön och de avskyr att slänga mat eftersom de vet att det gör skada. De ser hur vi tar tillvara på det som blir över i köket, hur vi torkar apelsinskal och använder som smaksättare eller kokar morotsskal till fond. Sådant gör dem bara ännu mer nyfikna.

Fler tips från Skogsbacken

  • Kommunicera: Prata med pedagogerna så att de förstår vad ni tillsammans kan skapa. Matstunderna ska inte vara något som stör i det pedagogiska arbetet.
  • Inkludera: Låt barnen vara med i köket och låt dem ta egna initiativ och lösa problem själva. De växer och får ett intresse för maten.
  • Presentera: Prata om barnens insats vid matbordet och skapa en god stämning när ni äter. Låt barnen känna stolthet över vad de presterar i köket och låt dem ta med bröd hem till föräldrarna.