Så blir mjölken laktosfri

Den laktosfria mjölken tillverkas vid Arlas mejerier i Linköping och Jönköping. Det sker i tre processer.

Så blir mjölken laktosfri

 

    1. Först filtreras mjölken genom mycket fina filter, där försvinner nästan hälften av laktosen.
    2. Sedan tillsätts laktasenzym i mjölktankarna – det är samma typ av enzym som finns i våra tarmar för att bryta ner laktos. Enzymmängd, temperatur och tid styr sedan processen för enzymet att spjälka laktosen. I stället för laktos, bildas då två andra sockerarter, glukos och galaktos. De har en laktoskänslig mage lättare att ta upp. Efter att laktosnedbrytning är klar och mjölken är fri från laktos så värmebehandlas produkten.
    3. När delar av laktosen filtrerats bort och enzymet tagit bort resten av laktosen pastöriseras mjölken också för att få bort alla sjukdomsframkallande bakterier.

Därför ligger den laktosfria mjölken numera närmare vanlig mjölk i smak

På den tiden upplevdes den laktosfria mjölken som mycket sötare.

– För ett antal år sedan så filtrerades inte mjölken först. Då fanns all laktos kvar när enzymet tillsattes. På den tiden upplevdes den laktosfria mjölken som mycket sötare, eftersom glukos och galaktos har en sötare smak än laktosen. Idag omvandlas betydligt mindre laktos, eftersom en stor del redan filtrerats bort. Därför ligger nu den laktosfria mjölken närmare vanlig mjölk i smak, berättar Jörgen Grauss, som är mejerichef i Linköping.

Skillnaden mellan färsk laktosfri mjölk och vanlig laktosfri mjölk

Arlas färska laktosfria mjölk lågpastöriseras. Det innebär att den värms till minst 72 grader i minst 15 sekunder. Då dör alla sjukdomsframkallande bakterier, men sporerna blir kvar. Det gör att hållbarheten på den färska laktosfria mjölken håller i 8-9 dagar om den förvaras under 8 C.

Det är den värmebehandlande tekniken som ger smakskillnaden mellan färsk laktosfri och vanlig laktosfri mjölk.

Den vanliga laktosfria mjölken högpastöriseras genom att värmas till 125-130 grader i två sekunder. I den processen tar man död på en större del av bakterierna och även sporer. Mjölken blir näst intill steril, vilket ger den en hållbarhet på minst 28 dagar men det är fortsatt en kylvara. Det är alltså den värmebehandlande tekniken som ger smakskillnaden mellan färsk laktosfri och vanlig laktosfri mjölk.

– Den högpastöriserade laktosfria mjölken eller ESL (Extended Shelf Life) mjölk har en smak som vissa uppfattar som att den ligger nära smaken av ”kokt” mjölk, säger Jörgen Grauss.

Är det skillnad på näringsinnehållet hos laktosfria produkter jämfört med vanliga mejeriprodukter?

– Eftersom det är mindre mängd mjölksocker i den laktosfria mjölken kan det totala energivärdet vara något lägre i dem. En del konsumenter väljer ju laktosfritt för att minska på sitt kolhydratintag, säger Jörgen.

Så blir andra produkter laktosfria

Fil och yoghurt

När mjölken filtrerats och pastöriserats kommer den till en så kallad syrningstank. Där tillsätts både laktasenzym och bakteriekultur. Värmeprocessen och bakteriekulturen gör att produkten tjocknar och surnar.

Crème fraiche och grädde

Gräddens fettmolekyler är för stora för att gå igenom fina filtren som tar bort en del av laktosen. Gräddens laktos tas därför bara bort med laktasenzym.

All hårdost är generellt laktosfri!

All hårdost är generellt laktosfri!

Laktosen finns i vasslen och den pressar man ut vid tillverkning av hårdost. Vid tillverkningen av ost tillsätts bakteriekultur. Bakterierna förbrukar de laktosrester som finns kvar i osten. När osten är färdiglagrad är laktosen slut och bakterierna dör ut.

Mer om laktosfritt

Laktosfria produkter från Arla

Kundcenter

Kontakta oss via kontaktformuläret nedan, vi svarar senast inom en arbetsdag.

Kundcenter har öppet: 
Mån-fre: 07.00-17.00
Lör, sön samt röd dag: 08.00-17.00

Vi på Arla svarar gärna på dina frågor.

0775-77 11 77

Läs vanliga frågor och svar här.

Dina kontaktuppgifter

Till toppen